Så sov lilla i över första nattmålet kl 2. Fast nog bara en tillfällighet. Hon åt sig nog rejält mätt vid 23. Var på BVC i fredags & då sa sköterskan att lilla i har kvällskolik när jag berättade om hur hon skriker om kvällarna. Stackars liten. Vi gör allt för att trösta henne och lindra så gott det går, men det är väldigt svårt. Det hon gillar bäst är när man sitter och guppar på en pilatesboll med henne i famnen. Bra träning samtidigt som man lindrar hennes besvär.
I min naiva värld hade jag ingen aning om att kvällskolik existerade. Trodde bara spädbarn skrek när de var hungriga & trötta. Hej på dig yxskaft liksom. Så det är lite av ett uppvaknande av typen:
Oj , kan det vara såhär. Hade jag ingen aaaaning om.
Nu sover lilla i förhoppningsvis & jag ska somna om. ( om det går med en snarkande mr H bredvid. Phu! )